Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Uppsala universitet är de tre lärosäten som har högst förtroende bland landets forskare. Det visar en undersökning som Framtidens Forskning genomfört bland slumpmässigt utvalda forskare i Sverige.
Peter Gudmundson, rektor för KTH, ser topplaceringen som ett kvitto på KTH:s erkänt starka ställning, både i Sverige och internationellt.
– Det är förstås roligt att vi kommer ut så väl i undersökningen. Förtroende är inget som kommer över en natt utan byggs under lång tid. KTH har en kultur och tradition att gå ut med nyheter först när det finns något att säga och vi är noga med kvalitet i det vi släpper ifrån oss, vilket sannolikt har bidragit till den fina placeringen på listan. En annan viktig parameter är förstås utbildningen som har ett gott rykte med hög kvalitet.
Olika former av samarbete med näringslivet har alltid varit en viktig del av verksamheten. En förhållandevis ny företeelse är strategiska partnerskap. För drygt fyra år sedan tecknades den första avsiktsförklaringen mellan KTH och Scania, idag har KTH elva strategiska partnerskap.
– Syftet är att skapa långsiktiga samarbeten för utveckling, höja kvaliteten på utbildning och forskning vid KTH och stärka innovationsförmågan hos våra studenter, lärare, forskare och partners. Våra strategiska partnerskap ska bidra till att rätt beslut tas på lång sikt när det gäller KTH:s framtida utveckling som utbildnings- och forskningsuniversitet, berättar Peter Gudmundson.
Gränsland
Förutom de strategiska partnerskapen pågår en rad olika samarbetsprojekt, både med industrin och andra lärosäten. Som exempel nämner Peter Gudmundson SciLifeLab, ett samarbete mellan KTH, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Centret kombinerar avancerad teknik med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
– De stora genombrotten kommer ofta i gränslandet mellan olika discipliner. Verksamheten har vuxit enormt fort och är väldigt framgångsrik när man tittar på publiceringar och uppmärksamhet internationellt.
Peter Gudmundson lyfter även fram ITRL, Integrated Transport Research Lab, ett gemensamt initiativ mellan KTH och Scania där teknik som autonoma bussar, elvägar och bättre system för att undvika bilköer är exempel på aktuella forskningsprojekt. Sedan ett år tillbaka finns även Ericsson med som samarbetspartner.
– ITRL knyter ihop KTH:s redan stora FoU-kompetens inom fordonsteknologi, intelligenta transportsystem, policyfrågor, infrastruktur och affärsutveckling, konstaterar Peter Gudmundson.
Uppsala i topp
Även Uppsala universitet har en fin topplacering i undersökningen, hela 70 procent av de tillfrågade forskarna svarar att de har stort förtroende för lärosätet.
– Att ha högt förtroende är bland det viktigaste för vår verksamhet. Vi tar vårt uppdrag på stort allvar och jag är verkligen glad över att Uppsala universitet hamnar högt i en undersökning av det här slaget, säger Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet.
Som ett av Sveriges största lärosäten har UU många samarbeten och samverkan på olika nivåer. I dagarna signerades t.ex. ett helt nytt samarbetsavtal med NCC för gemensam forskning och kompetensutveckling inom framförallt energi, bygg- och komponentteknik.
– Vi har många samarbeten som går tvärs över olika discipliner. Förutom forskningssamarbeten med näringsliv, sjukvård och företag så arbetar vi tillsammans med andra lärosäten i exempelvis SciLifeLab och MAX-laboratoriet. Därtill kommer alla enskilda forskares och lärares egna kontakter utanför universitetet som är oerhört viktiga.
Utmaningar
Vad gäller framtiden för forskningen i Sverige ser Eva Åkesson en hel del utmaningar.
– Många säger att forskning alltmer blivit en materialsport och det stämmer i vissa avseenden. Sverige står inför stora investeringar i nationell forskningsinfrastruktur, här spelar de forskningsintensiva universiteten en viktig roll.
För att lärosäten som Uppsala universitet och KTH ska kunna axla detta ansvar även i framtiden, menar Eva Åkesson att det krävs ökade basresurser.
– Det behövs dels för att kunna erbjuda den forskningsinfrastruktur som krävs, dels för att kunna erbjuda attraktiva och tydliga karriärvägar för unga forskare från hela världen. Jag ser fram emot höstens forskningsproposition och att regeringen lever upp till löftet om höjda basanslag.