Tillämpningsnära energiforskning är en av hörnpelarna vid Institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet. Claes-Göran Granqvist är professor i fasta tillståndets fysik och bedriver forskning kring energieffektiva inomhusmiljöer.
– Vi forskar om hur nanomaterial kan användas för att minska ljusinstrålningen och behovet av luftkonditionering. Omkring 40 procent av världens energikonsumtion används i byggnader och mycket slösas bort i onödan.
Med smarta fönster, som mörknar när solen lyser och ljusnar när solljuset avtar, kan mycket energi sparas samtidigt som komforten inomhus höjs.
Idén att skapa fönster som kan variera genomskinligheten av solenergi och ljus kom i mitten på 80-talet. Claes-Göran Granqvist och hans forskargrupp var tidigt ute med forskning på området och var först i världen med att använda elektrokroma material. När en låg spänning slås på laddas materialet och mörknar. När en negativ spänning appliceras ljusnar det igen.
Uppsalaforskarna är ensamma om att ha lyckats göra detta med en polymer (plastfolie). Ett tunnfilmslaminat läggs mellan två fönsterglas och styr hur mycket ljus och strålningsvärme som släpps igenom.
Uppsalaföretaget ChromoGenics AB, startat av forskare från Ångströmlaboratoriet, är nu mitt uppe i processen med tillverkning och marknadsföring av de smarta fönstren.

Hittade nytt sätt att läka benvävnad

En plastikkirurg på Karolinska sjukhuset undrade om man inte kunde använda kalciumfosfater för att laga ben. Denna typ av biokeramik liknar kroppens benvävnad och stimulerar tillväxten av nytt ben. Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap vid Uppsala universitet, gick i liknande funderingar efter forskning kring injicerbara keramiska cement för att stabilisera frakturer och fylla ut defekter i skelettet.
Efter omsorgsfull optimering av materialets komposition var lösningen på plats. Tillsammans med medarbetarna på Ångströmlaboratoriet utvecklades implantatet OSSDSIGN Cranial som skräddarsys och opereras in i skallbenet. Det som skiljer tekniken från andra är produkternas bioaktivitet som leder till bättre läkning, samt den unika designen som tillåter förbättrad vaskularisering och vävnadsintegrering.
Med startpengar från UUAB och Vinnova har forskningsarbetet resulterat i bolagisering och kommersialisering genom OssDsign AB.
– Bolagiseringen är mycket ett resultat av det starta-upp-nätverk som byggts upp med nära kopplingar till universitetet, berättar Håkan.
Bolagets första produkter, för kranioplastik och facial rekonstruktion, finns idag på den nordiska, tyska och engelska marknaden och ska även lanseras i USA. Målsättningen är att bli marknadsledande inom patientspecifik behandling av bendefekter, ett område som idag saknar effektiva terapier.

Vill ge våg- och strömkraft till alla

Tillsammans med forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har professor Mats Leijon utvecklat nya tekniska lösningar för utvinning av energi ur vatten och vind. Resultatet är flera världspatent och företagsbildningar.

Forskningen inom Centrum för Förnybar Elenergiomvandling (CFE) vid Institutionen för teknikvetenskaper är praktiskt orienterad och består av områdena vågkraft och marin strömkraft. Grundtanken är att anpassa energiomvandlingen till naturens förutsättningar för att få många energitimmar till låg kostnad.
– Det ökar möjligheterna att göra förnybar energi till allas möjlighet, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära och projektansvarig.
Mats har varit drivande inom kommersialiseringen av nya lösningar för utvinning av energi från förnybara källor och har startat bland annat företagen Seabased AB (vågkraft), Vertical Wind (vindkraft) och Current Power AB (strömkraft).
Utanför Smögen byggs Sveriges första kommersiella vågkraftspark i samarbete med Fortum. Den fullskaliga demonstrationsanläggningen är den första i världen.
Mats Leijon och hans doktorander har även tagit fram en unik teknik för att utvinna energi ur strömkraft med en generator som anpassats till älvars långsamma vattenrörelser. Ett kraftverk för strömkraft testas i Dalälven i norra Uppland.
– Det går att vinna mer energi ur älvarna, menar Mats Leijon.
På sikt kan forskningen leda till uppbyggnaden av en ny svensk industri med syftet att göra tekniska lösningar tillgängliga på marknaden.