Forskning för Sveriges konkurrenskraft

Ett viktigt inslag i SSF:s verksamhet är att stödja karriärutveckling och ledarskap hos yngre forskare och att verka för ökad jämställdhet. Malin Lindstedt, professor vid Lunds universitet deltar i Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare, som lyfter fram lovande, yngre kvinnliga forskare.
Hennes forskning är inriktad på att ta fram tester baserade på mänskliga, laboratorieodlade celler, som kan användas för att identifiera ämnen som orsakar allergiska reaktioner i hud och luftvägar. Mer än 20 procent av befolkningen lider av hudallergi och många människor exponeras dagligen för en lång rad allergiframkallande kemikalier, inte minst i arbetet. Eftersom djurförsök har begränsningar och omgärdas av allt strängare lagstiftning och EU:s nya kemikaliedirektiv REACH kräver att alla existerande och nya kemikalier ska testas för skadliga effekter, finns ett stort behov av nya testmetoder.
– Jag har alltid varit intresserad av gränslandet mellan läkemedel, bioteknik och immunologi. Vi vet ännu inte så mycket om kemikaliers effekt på immunförsvaret, berättar Malin, vars forskargrupp i Lund under flera år arbetat med att utveckla prediktiva tester för olika allergener.

Exakt testbatteri
Forskningen hittills har resulterat i testsystemet GARD, Genomic Allergen Rapid Detection Test. Den nuvarande, SSF-finansierade forskningen bygger vidare på GARD, med målet att ta fram ett kostnadseffektivt och exakt testbatteri, som kan identifiera allergiframkallande kemikalier och bedöma hur potenta dessa är. Bland annat kartlägger forskarna vilka signalvägar som är inblandade i uppkomsten av allergier, ett område som idag är relativt outforskat. Malin och hennes forskargrupp på LTH arbetar nära den medicinska fakulteten med kemister och dermatologer och har ett omfattande EU-nätverk.
– Det handlar om både grundforskning och tillämpad forskning. Vi har ett ben i varje läger. SSF-bidraget på sex miljoner kronor gör att vi nu kan satsa i en helt annan dimension. Det är angeläget att hitta de kemikalier som är allergiframkallande så att de kan undvikas. Bidraget ligger helt rätt i tiden, säger Malin.
Liksom Malin rör sig Anna Finne Wistrand, universitetslektor i gränslandet mellan olika discipliner. Anna, som är kemiingenjör i botten och verksam vid KTH i Stockholm, har fått ett forskningsbidrag inom Materialvetenskap på 25 miljoner kronor från SSF för att utveckla byggställningar för mjukvävnadsregenerering. Dessa porösa polymerställningar skapas genom att kombinera formbara, stickade nät med styva strukturer tillverkade i 3D-skrivare. Ställningarna har en stor flexibilitet och en applikation är exempelvis vid bröstrekonstruktion efter bröstcancer då vävnaden i bröstet opererats bort och man behöver bygga ny vävnad för att stödja ett implantat.
– Om vi optimerar nedbrytningstid med mekaniska egenskaper kommer det att ge bra resultat, kroppen förstår att det är dags att börja regenerera vävnad när de mekaniska egenskaperna i ställningen minskar. Motsatsen skulle vara ett starkt ej nedbrytbart material där de mekaniska egenskaperna bibehålls – kroppen behöver då inte jobba alls, materialet tar upp all belastning och kroppen kan ”sova”, vilket i vissa applikationer inte är gynnsamt. Det är ju dessutom dumt att använda ett permanent material om det inte behövs, säger Anna.

Många kompetenser
I forskargruppen finns en rad kompetenser och en nära samverkan med det privata näringslivet. Detta är typiskt för forskning som finansieras av SSF, som uppmuntrar tvärvetenskap, samverkan och rörlighet.
– Det är ett väldigt givande samarbete mellan exempelvis kemister, processtekniker, kliniskt verksamma läkare och olika företag. Inom ramen för detta projekt är det just mjukvävnad som vi är inriktade på, men det kan finnas fler applikationer, exempelvis benregenerering.
Stiftelsen för strategisk forskning stödjer både grundforskning och tillämpad forskning som har potential att nyttiggöras och stärka Sveriges konkurrenskraft. Forskningen måste inte ha en omedelbar applikation, men ska ha en långsiktigt strategisk betydelse för industri och samhälle. Anna tror att hennes grupp kommer att ha en prototyp inom fem år.
– Tidigare sysslade jag enbart med grundforskning. Nu har vi verkligen chansen att ta steget vidare och tillämpa vår forskning så att den kommer till nytta i produktutveckling och sjukvård. Att vi nu har så substantiell finansiering är helt avgörande för hur långt vi kan nå.