Samverkan och rörlighet prioritet för regeringen

Text: Cristina Leifland

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irigoyen
Den strategiska forskningen står högt på regeringens agenda. Samtidigt har Sverige en relativt liten andel sådan forskning.
Därför behövs en mångfald finansiärer och aktörer som alla bidrar utifrån sina styrkepositioner, menar närings- och innovationsminister Mikael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF.

En viktig del av regeringens satsning på strategisk forskning är de Strategiska samverkansprogrammen som sjösattes för ett drygt år sedan, där näringsliv, offentlig sektor och akademi arbetar tillsammans för att hitta innovativa lösningar som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och ge en hållbar samhällsutveckling. Programmen fokuserar på fem styrkeområden: Resor och transporter, Smarta städer, Biobaserad ekonomi, Livsvetenskaperna samt Uppkopplad industri och nya material.
– Alla fem delar är igång. Detta är en kraftsamling och en tydlig signal till omvärlden om att vi stärker forskning och innovation inom områden där det finns samhällsutmaningar och där Sverige redan har en framskjuten position. Programmen har även fokus på att involvera små och medelstora företag, inte minst genom forskningsinstituten. Vår förhoppning är att detta ska stärka svensk industri och leda till nya företag, partnerskap och exportmöjligheter, säger Mikael Damberg.
SSF deltar i samverkansprogrammet Uppkopplad industri och nya material samt spelar in livsvetenskapsprogrammet. Lars Hultman anser att regeringens initiativ har goda förutsättningar att bli verkningsfulla.
– Samverkansprogrammen är bra, liksom att regeringens strategiska forskningsområden, SFO, permanentas och nya tillkommer. Det är viktigt att även industrin är aktiv och formulerar sina långsiktiga strategiska behov, säger han.

Mångfald finansiärer behövs
Mikael Damberg anser att det är dags att sudda ut gränser mellan grundforskning och tillämpad forskning och menar att uppdelningen till stora delar är konstruerad och irrelevant.
– Det är samhällsintresset och de behov som ska lösas som är intressanta. Där har oberoende finansiärer en friare roll och det ger styrka. Jag ser gärna mer av nya, otraditionella samarbeten och synergier genom forskning som blandar discipliner, aktörer och intressen, säger han.
Den senaste reformeringen av det svenska systemet för forskningsfinansiering gjordes 2000. Lars Hultman anser att det är dags för en översyn, inte minst för att säkra finansieringen till strategisk forskning, teknikvetenskaplig forskning och finansiering av forskningsinfrastruktur samt testbäddar.
– Vi ser idag att exempelvis Vinnova och VR drar ifrån varandra och det finns risk för luckor i systemet. Men det är inte önskvärt med en sammanslagning av finansiärer, utan istället bör systemen ordnas efter forskningslogik och innovationslogik, säger han.
Mikael Damberg konstaterar att det betänkande som vid den senaste översynen föreslog en sammanslagning aldrig blivit verklighet eftersom man såg risker med detta.
– Över tid har man sett över både de strategiska forskningssatsningarna, den tvärvetenskapliga forskningen och strategiska innovationsområden för att hitta nya sätt att samverka mellan finansiärerna. Men det är farligt att stirra sig blind på finansiärer. Det finns mycket annat som påverkar. Se bara på offentlig upphandling. Om bara en liten del av de över 600 miljarder kronor som årligen går till detta lades på innovation skulle det få stora effekter. Vi bör fundera över hur man kan koppla till andra aktörer och ta in dem i innovationskedjan.

Samverkan bör uppmuntras
Mikael Damberg och Lars Hultman är överens om att det är viktigt att samverkan och rörlighet mellan industri och akademi uppmuntras. Lars Hultman menar att idag är incitamenten alltför svaga och att akademin bör ge större meritvärde till anställda för samverkan och nyttiggörande samt att mobilitet blir ett krav för fast anställning för lektorer och professorer.
– Sverige är duktigt på både innovation och forskning, säger Mikael Damberg. Men konkurrensen internationellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlighet en prioritet för regeringen.

Publicerad: 28 juni, 2017