Samverkan centralt för life science

Text: Sandra Ahlqvist

Anna Sandström, Science Relations Director vid Global Corporate Affairs hos AstraZeneca. Foto: Mikael Kristenson
Anna Sandström, Science Relations Director vid Global Corporate Affairs hos AstraZeneca. Foto: Mikael Kristenson
Trots en forskarkår i absolut världsklass och ett flertal högprofilerade forskningssatsningar är det en utmaning för svensk life science att konkurrera med större forskningsnationer. Lösningen är att ha det bästa samarbetsklimatet.

Redan idag står life science-sektorn på en stadig plattform, men åtgärder behövs för att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft.
– Vi är ett litet land, så vi behöver vara smarta, snabba och ha det bästa tänkbara samarbetsklimatet. Det finns goda förutsättningar, men för den enskilde forskaren kan det ses som hög risk att samarbeta. Det är komplext, tar tid att bygga förtroende och också att hitta fungerande samarbetsformer. Därför behöver incitamenten för forskare att samverka stärkas med ökade anslag till projekt och konsortier med akademi och företag. Samverkansaspekten behöver även vara en komponent i hur forskning utvärderas och anslag fördelas, konstaterar Anna Sandström, Science Relations Director vid Global Corporate Affairs hos AstraZeneca.

Nationell kraftsamling
Sandström menar att det ibland krävs en nationell kraftsamling istället för konkurrens och fragmentering. Att forskningen står i begrepp att skapa ett paradigmskifte för patienter, men att ingen aktör kan driva fram implementeringen på egen hand.
– Näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård behöver samarbeta för att utforma nya behandlingar. Det är inget val utan en nödvändighet. Det handlar om att ha rätt kapacitet och premisser för att fånga upp den banbrytande forskningen. Att se möjligheterna och samarbeta, för ömsesidig nytta och med ömsesidig respekt för varandras roller och drivkrafter.

Brett kompetensbehov
Life science engagerar professioner från vitt skilda discipliner, och Sandström framhäver att det inom branschen finns ett behov av kompetens inom allt från tidig förståelse för biologiska mekanismer till utveckling och formulering av framtidens läkemedel, produktion och de kliniska studier som krävs.
– Om vi vill behålla vår framstående position måste vi både kunna rekrytera och samarbeta oss till kompetens. AstraZeneca investerade cirka 50 miljarder på forskning och utveckling 2016, vilket är unikt i förhållande till vår storlek, och inom dessa ramar samarbetar vi allt mer med framstående forskare på global nivå. Det är ett måste för att fånga upp de vetenskapliga framstegen, avslutar hon.

Publicerad: 28 juni, 2017