Öka utbytet mellan näringsliv och akademi

Text: Annika Wihlborg

Lars Hultman, vd SSF (Foto: Peter Modin / LiU), Lisa Thelin, chef för samverkans­enheten vid Lunds universitet (Foto: Gunnar Menander) och Peter Johansson, verksamhetsansvarig FoI på Teknikföretagen (Foto: Eva Lindblad/1001bild.se).
Lars Hultman, vd SSF (Foto: Peter Modin / LiU), Lisa Thelin, chef för samverkans­enheten vid Lunds universitet (Foto: Gunnar Menander) och Peter Johansson, verksamhetsansvarig FoI på Teknikföretagen (Foto: Eva Lindblad/1001bild.se).
En undersökning som Framtidens Forskning genomfört bland ett slumpmässigt urval av forskare från akademin och näringslivet visar att 60 procent är positiva eller mycket positiva till att byta från akademi till näringsliv, medan 49 procent är positiva eller mycket positiva till att byta från näringsliv till akademin. 29 procent anger rädsla för att förlora meritering som ett viktigt skäl till låg rörlighet mellan sektorerna.

– Resultaten av undersökningen stämmer med vår bild av en låg rörlighet mellan akademi och industri. Det är ett problem för Sverige att meritvärdet är lågt för mobilitet mellan sektorerna och speciellt inom akademin. Respektive arbetsgivare borde mera uppmuntra sina medarbetare att bredda sin kompetens genom utbyten. Till denna karriärplanering behöver säkert också incitamentstrukturen ses över vad gäller lön och pensionsvillkor. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) vill med sina årliga utlysningar för mobilitetsstöd sänka trösklarna för forskare, ingenjörer och läkare med flera att mera verka i varandras miljöer. Så får vi en effektivare kunskapsöverföring och idéutbyte, säger Lars Hultman, vd SSF.

Fördelar med ökad mobilitet
– Det är glädjande att många forskare är positiva till att växla mellan näringslivet och akademin och inte förvånande att andelen positiva är något högre när det gäller att byta från akademi till näringsliv än tvärtom, säger Lisa Thelin, chef för samverkansenheten vid Lunds universitet.
Hon menar att rädslan att förlora meritering vid byte mellan sektorerna främst beror på att meriter från näringslivsbaserad forskning inte alltid kan räknas hem vid summeringen av meriter i samband med akademiska tjänstetillsättningar. Samtidigt finns det många fördelar om mobiliteten mellan sektorerna ökar.
– Hur högt industriell erfarenhet värderas avgörs till stor del av den kultur som råder på olika institutioner. I den forskningsproposition som kommer i oktober kan det finnas någon form av reglering som gör att samverkan mellan industri och akademi rankas högre vid akademiska tjänstetillsättningar. Det kan göra det lättare för forskare att växla mellan industri och akademi, säger Lisa Thelin.

Mer likartade system behövs
– Undersökningsresultaten tyder på att det finns en genuin vilja bland forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv. Som jag ser det så utgör det akademiska meriteringssystemet det främsta hindret för rörligheten mellan sektorerna. Att som forskare vara ute i industrin ger inte samma formella akademiska meriter som forskare får som stannat inom akademin, vilket förstås hindrar rörligheten, säger Peter Johansson, verksamhetsansvarig för forskning och innovation på Teknikföretagen.
Den akademiska och industriella meriteringen mäts i olika termer, vilket medför en krock mellan två olika system.
– Intresset för att forska inom industrin är stort bland många forskare, men de hindras av att industriforskning inte värderas lika högt i den akademiska karriären. Forskare är förstås rationella och rättar sig därmed efter hur det nuvarande meriteringssystemet ser ut. Det kan i sin tur hindra samverkan mellan industri och akademi, säger Peter Johansson.

Är du verksam forskare inom näringslivet eller inom akademin?
Undersokning2_graf1
Hur positiv är du till att byta forskningsmiljö från akademi till näringsliv?
Undersokning2_graf2
Hur positiv är du till att byta forskningsmiljö från näringsliv till akademi?
Undersokning2_graf3
Vad tror du är anledningarna till att det är så dålig rörlighet bland forskarna?
Undersokning2_graf4
Om undersökningen
Framtidens Forskning har i samarbete med VOC Nordic genomfört en trend­undersökning hos ett slumpmässigt urval av forskare i Sverige. Undersökningen genomfördes 4–9 maj 2016. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,7–4,5 procentenheter.
Publicerad: 07 juni, 2016