ABB och Ericsson – när forskarna själva får välja

Publicerad 7 juni 2016
Text: Anette Bodinger

Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige. Foto: ABB
Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige. Foto: ABB
ABB hamnar i topp på listan över vilka företag som Sveriges forskare har mest positivt intryck av, tätt följda av Ericsson och Scania. Det visar Framtidens Forsknings färska undersökning där slumpmässigt utvalda forskare i landet rankat sina favoritföretag.

Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB Sverige, är förstås glad över den fina placeringen.
– Den gläder mig mycket, att vi hamnar så högt tror jag beror på vårt starka engagemang i universiteten. Vi ser akademin som en partner i vårt eget forskningsarbete.
ABB arbetar med fem strategiskt utvalda universitet: KTH, Uppsala, Chalmers, Linköping och Mälardalens högskola.
– På dessa lärosäten har vi bland annat adjungerade professorer, industridoktorander och är aktiva i olika doktorandskolor där vi till exempel finansierar doktorandtjänster. Till det kommer ett stort antal studenter som varje år gör sina examensarbeten hos oss och rad olika gemensamma projekt.
En av de stora och prioriterade forskningssatsningarna inom koncernen är inriktad på ”Internet of Things, Services and People.”
– Enkelt uttryckt handlar det om digitalisering. Andra viktiga forskningssatsningar fokuserar på energiomställningen och vilka komponenter som krävs, ett annat viktigt område är kraftelektronik och robotar.

Program
ABB:s forskningsengagemang i akademin är ofta knutet till olika program. Ett exempel är PiiA, Processindustriell IT och Automation, som är en nationell kraftsamling inom ledning, innovation och kompetensutveckling.
Ett annat exempel där ABB är med som industripartner är Svenskt centrum för smarta elnät och lagring, som samlar akademi och industri under ett tak i strävan att göra verklighet av Europas energimål.
– Sedan har vi ett nytt projekt tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och KTH där automation och robotar kan förbättra vården genom att använda vårdpersonalen kompetens på ett bättre sätt. Detta handlar inte om robotstyrda operationer utan snarare om robothantering av olika rutiner som hantering av provsvar och logistik, men också planering och optimering. Samarbetande roboten YuMi kan till exempel lösa repetitiva och monotona arbetsuppgifter, och på så sätt skapa mer tid för sjukvårdspersonalen till patienter eller värdeskapande arbete.
Listan över ABB:s samarbetsprojekt med akademin kan bli hur lång som helst; den gemensamma nämnaren, oavsett område och inriktning, är kunskapsöverföring.
– För oss är det viktigt att inte bara sitta i styrgrupper. För att få till en genuin kunskapsöverföring mellan akademi och industri krävs fysisk närvaro från båda håll. Därför har vi vinnlagt oss om att skapa kontaktytor som innebär att många av våra forskare kan förlägga en del av sin arbetstid till universiteten och vice versa, säger Mikael Dahlgren.

Ericsson i topp
Även Ericsson hamnade högt på listan över de företag som svenska forskare har mest positivt intryck av.
– Det är förstås glädjande och kan hänga samman med att Ericsson har samarbetat nära de stora tekniska högskolorna under många år. I Sverige har vi strategiska samarbeten med KTH, Chalmers, LiU, LTH och SICS, berättar Sara Mazur, forskningschef på Ericsson.
Ericsson har historiskt sett investerat stora summor i forskning och utveckling, och just nu pågår en mängd olika forskningssamarbeten med akademin.
– Idag kretsar mycket kring 5G där flera högskolor är inblandade i arbetet. Vi bedriver bland annat Integrated Transport Research Lab tillsammans med KTH och Scania för att hitta lösningar för framtidens transporter. Ett annat spännande projekt görs tillsammans med Luleå Tekniska Högskola där vi tittar på hur 5G-tekniken kan hjälpa Boliden att digitalisera sin gruva.

Framtida forskningsnation
Sverige är idag en forskningsnation att räkna med inom en rad olika områden. För att kunna behålla positionen för framtiden skulle Sara Mazur gärna se en större nationell satsning på utbildning och forskning inom informations- och kommunikationsteknologi samt mjukvara.
– Ett sätt vore att införa mer teknik och programmering tidigt i skolan.
Mikael Dahlgren framhåller vikten av fokusering.
– Vi är ett litet land och kan omöjligt vara bra på allting. Jag tror på att våga fokusera på områden som är viktiga för landet och dess industrier att bedriva forskning inom.

Sara Mazur, forskningschef på Ericsson. Foto: Håkan Flank
Sara Mazur, forskningschef på Ericsson. Foto: Håkan Flank
Vilka av följande forskningsföretag har du mest positivt intryck av?
undersok_foretag_graf
Om undersökningen
Framtidens Forskning har i samarbete med VOC Nordic genomfört en trend­undersökning hos ett slumpmässigt urval av forskare i Sverige. Undersökningen genomfördes 4–9 maj 2016. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,7–4,5 procentenheter.