Vi vill hjälpa lungan att laga sig själv

Presentation
Gunilla Westergren-Thorsson, professor och projektledare vid Lunds universitet.
Gunilla Westergren-Thorsson, professor och projektledare vid Lunds universitet.

– Vår forskning handlar om att med hjälp av cellterapi tillsammans med cellaktiva bindvävskomponenter styra reparationen av skadad lungvävnad så att lungan kan laga sig själv, säger Gunilla Westergren-Thorsson som i samverkan med tre forskare fått 32 miljoner från SFF för sitt projekt.

För ett par år sedan upptäckte professor Gunilla Westergren-Thorsson och hennes forskargrupp vid Lunds universitet s.k. mesenkymala stamceller i lungvävnad från patienter som genomgått lungtransplantationer.
– Innan dess var uppfattningen att stamceller i lungorna kommer från benmärgen eller blodet. Våra resultat visade att lungstamcellerna har en rad karaktäristiska och lungspecifika egenskaper som bl.a. dämpar immunförsvaret. Det innebär att lungstamcellen är en lovande kandidat för cellterapier.
Upptäckten har banat väg för ett stort forskningsprojekt som har en vision att på sikt med hjälp av cellterapi laga skadade lungor.
– Vi tror att mikromiljön, eller lungans byggställning, s.k. bindväv, styr cellernas aktivitet och har stor betydelse för lungans förmåga att laga sig själv. Vi har studerat lagningsprocessen och tror oss ha funnit viktiga markörer för denna reparation.

Bota KOL
Den nya kunskapen används för att utveckla metoder som ska styra vävnadsprocessen och via stamceller och bindväv skapa nya behandlingsmöjligheter.
– Forskningen sker på patientmaterial där vi i bl.a. mikroskop undersöker hur vävnaden ser ut och vilka markörer som finns. I steg två görs masspektrometri där vi ser alla celler på proteinnivå. Sammantaget ger detta en översiktlig bild som gör att vi t.ex. kan följa patientens återhämtning efter en lungtransplantation eller vid sjukdomar som KOL eller lungfibros och se om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.
I nästa steg vill forskarna lära sig mer vad som händer i ”window of opportunity”, ett stadium i sjukdomen där förloppet kan sägas stå och väga mellan förbättring och försämring. I dessa vävnadsområden finns många faktorer som har en positiv effekt på reparation och som man nu börjar förstå och kunna påverka.
– Vi vill nu i mer detalj se vilka celler som driver vilka till att göra vad, och har byggt en artificiell lunga i syfte att studera hur samspelet fungerar, för att i nästa steg kunna styra sjukdomsförloppet i positiv riktning.
Målet är att bidra till utveckling av ett nytt läkemedel eller stamcellsterapi som kan bota kroniska sjukdomar som KOL.
– Om tio år kommer det sannolikt att finnas cellterapeutiska metoder som kan hjälpa skadade lungor att reparera sig själva. Vårt arbete ska förhoppningsvis bidra med en viktig pusselbit till den utvecklingen, avslutar Gunilla Westergren-Thorsson.

LU – Lungstamcellsterapi
Projektet Matrix- och stamcellsterapi vid kronisk lungsjukdom har fått 32 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Projektledare är Gunilla Westergren-Thorsson.

Start- och slutdatum: 2014-07-01–2020-06-30
Förvaltande organisation: Lunds universitet
Forskningsområden: Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna

Lunds universitet
221 00 Lund
Tel: 046-222 86 95
www.lu.se


Publicerad: 26 juni, 2018