Hantering av kompetensutveckling måste följa med sin tid

Text: Anette Bodinger

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Även hanteringen av kompetensutveckling måste följa med sin tid. Det säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen, som påtalar vikten av att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer som korresponderar med näringslivets behov av vidareutbildning.

KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft och stödja utveckling av profilerade lärosäten. Stiftelsen verkar för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi och näringsliv. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplig höjd ställs krav på att näringslivet medverkar med relevanta insatser. Stiftelsen styr inte forskningens inriktning, det avgörs av forskarna och lärosätena i samverkan med näringslivet.
– För vår del handlar det om att stötta läro­sätenas uppbyggnad av kompletta miljöer som har en stark forskningskärna, säger Madelene Sandström.
Hon understryker att kopplingen mellan en stark utbildning och en stark forskning även måste omfatta kompetensutveckling för yrkesverksamma.
– Vi har kunnat konstatera att lärosätena behöver ett mer utvecklat stöd för att åstadkomma en bättre koppling med den högre utbildningen som riktar sig till yrkesverksamma akademiker.
Viktigt är också att fortbildning på hög nivå går att integrera med ett avancerat yrkesliv. Ingen ska behöva ta tjänstledigt, resa iväg och sitta i en bänk för att höra på en föreläsning.

Måste integreras
Då och då träffar Madelene Sandström på företagsledare som tror att de sköter all kompetensutveckling internt inom företaget.
– De hänger inte med. Idag har i genomsnitt cirka en fjärdedel av företagens personal mer än tre års utbildning vid universitet eller högskola. Medarbetarna har kanske börjat jobba där i 25-årsåldern och ska vara yrkesverksamma i 40 år till. Vi är på gång mot 2020 och då måste man tänka att interaktion mellan samhälle, universitet och högskolor är något naturligt och återkommande. Det är en förutsättning för den svenska konkurrenskraften. Gamla sanningar har ingen legitimitet.
För framtiden hoppas KK-stiftelsen på att kompetensutveckling för yrkesverksamma akademiker ska vara en naturlig del av uppdraget till universitet och högskola.
– Vi behöver kompletta, integrerade miljöer där det finns förutsättningar att på ett enkelt sätt förkovra sig ”fast” man är i arbete och kanske har passerat 50-årsstrecket. Idag finns det så många högutbildade i samhället att kompetensutveckling på högre nivå borde vara en självklar del av yrkeslivet, oavsett var i Sverige man befinner sig, fastslår Madelene Sandström.

Publicerad: 28 juni, 2017