Nästa generations vacciner bygger på nanopartiklar

Presentation

Professor Nils Lycke vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.
Professor Nils Lycke vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.
Vid Göteborgs universitet bedriver professor Nils Lyckes forskargrupp ett arbete som stöds av Strategiska Stiftelserna och Wallenbergstiftelsen som går ut på att utveckla en ny generation av mukosala vacciner. Den nya tekniken bygger på att kombinera ett patenterat immunförstärkarsystem med nano­partiklar gjorda av liposomer. Detta har visat sig ge effektiva och stabila vacciner som kan administreras oralt eller via en aerosol.

Professor Nils Lycke vid Institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet är en av flera framstående forskare som driver projekt kring nya sätt att formulera och administrera mukosala vacciner. De nya vaccinerna kommer inte bara att skydda mot infektionssjukdomar utan också användas för att återställa tolerans vid autoimmuna sjukdomar, som vid Myastenia gravis, MS och typ 1-diabetes.
– För autoimmunitetsbehandling har vi bildat Toleranzia AB, ett bolag som nyligen börsnoterats.
– Vi har i första hand inriktat oss på noroviruset, alltså det virus som ger kräksjuka. Den stora utmaningen med detta virus är att vi saknar djurmodeller för att pröva vaccinet. Vi har därför etablerat en musmodell som bär ett humant immunsystem. Dessa s.k. humaniserade möss kommer att vara centrala i utprövningen av vaccinets effektivitet, tror vi. Ett viktigt delmål är att genom specifika antikroppar rikta nanopartiklarna till immunsystemet. Så kombinationen av immunförstärkning, målsökning och nanopartikel är hörnstenarna i den nya vaccintekniken. Först när vi har tagit fram ett vaccin som fungerar i musmodellen kan vi överföra vår prototyp till kliniska prövningar, berättar Nils Lycke.

Samverkan mellan universitet
Arbetet är multidiciplinärt och sker i samverkan med flera andra forskargrupper; professor Lennart Svensson, virolog vid Linköpings universitet och professor Fredrik Höök, biofysiker vid Chalmers Universitet och professor Göran Larson, glykobiolog vid Göteborgs universitet.
– Vi vill förstå hur viruset interagerar med humana celler, som de infekterar – hur kan man bryta bindningen mellan virus och cell? Kan T-lymfocyter eller antikroppar förhindra upptag och infektion? Vilka komponenter skall vaccinet innehålla? Partikeln är alltså bara en del av ett paket, så ska den vara effektiv behöver den binda till kroppens immun-initierande dendritiska celler. Målet är att ta fram nanopartiklar som på ett optimalt sätt tas upp av dessa celler. Detta arbete omfattar hur vi skall optimera kombinationer av fettyper, laddningar och partikelstorlekar hos nanopartiklarna. Det är oerhört intressant forskning, avslutar han.

Göteborgs universitet
Göteborgs universitets uppgift är att skapa och sprida ny kunskap. Genom att vara öppet mot omvärlden och ständigt delta i samhällsdebatten bidrar universitetet till samhällsutvecklingen.

Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
Tel: 031-786 6321
www.mivac.se
www.gu.se

gu_LO_GU_leftCMYK

Publicerad: 07 juni, 2016