Elflyg och inbyggda system lyfter vid Mälardalens högskola

Företagspresentation

Framgångsrika forskare. Från vänster Elisabeth Uhlemann, docent vid akademin för innovation, design och teknik, Emma Nehrenheim, professor i miljöteknik och Wasif Afzal, universitetslektor i datavetenskap. Foto: Per Groth
Framgångsrika forskare. Från vänster Elisabeth Uhlemann, docent vid akademin för innovation, design och teknik, Emma Nehrenheim, professor i miljöteknik och Wasif Afzal, universitetslektor i datavetenskap. Foto: Per Groth
Inbyggda system styr allt från hemelektronik till flygplan i realtid. De optimerar snabbhet, energianvändning och säkerhet.
– Forskning värd namnet utförs ofta i internationella samarbeten. Här finns dessutom en stor öppenhet för att släppa fram unga forskare och samarbeta tätt med samhället och industrin. Det är bara att titta på vad som görs här, säger professor Emma Nehrenheim vid Mälardalens Högskola.

Konstantinos Kyprianidis, professor i energiteknik.
Konstantinos Kyprianidis, professor i energiteknik.
Future Energy Center
Emma Nehrenheim leder ett forskningsprojekt om hur näringsämnen och koldioxid kan återvinnas i reningsverk. Hon är verksam inom Framtidens energi (Future energy) som är ett av den växande högskolans fokusområden. Inom det fältet är även kollegan Konstantinos Kyprianidis verksam. Den unge professorn med rötter i Grekland och erfarenhet från bland annat Rolls Royce flygmotorutveckling kombinerar industriell automation, digitalisering och flygutveckling. Han har en central roll i FUDIPO (fudipo.eu), ett av av många forskningsprojekt vid MDH med finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon 2020. I FUDIPO leder Konstantinos insatserna som gör att forskningsprojektets slutsatser kan demonstreras i drift.
– Det visar att vi får saker och ting gjorda. I det projektet är stora företag från hela världen inblandade. Alla är intresserade av automatiserade, självlärande system. Det kan vara hur förbränningen i en avfallsavläggning kan justeras automatiskt, beroende på bränslet. I ett annat stort projekt, DIAGNOSIS, forskar vi på hur en flygmotors drift kan justeras och optimeras i realtid, berättar Konstantinos som bland samarbetsföretagen nämner ABB, Airbus, SAAB, TUPRAS, Billerud/Korsnäs, Tieto, Mälarenergi, ESEM, Siemens Industrial Turbomachinery och MTT i Holland.

En designskiss över framtidens hybrid-elektriska flygmotor. Kan vara i produktion 2025–2030.
En designskiss över framtidens hybrid-elektriska flygmotor. Kan vara i produktion 2025–2030.
Embedded systems
Inom ett annat av högskolans fokusområden, inbyggda system (Embedded systems), är forskarna Elisabeth Uhlemann och Wasif Afzal internationellt verksamma tillsammans med studenter, kollegor och företag, från globala jättar som Bombardier till små teknikföretag.
– Vi har initierat ett stort projekt EU-projekt, SafeCOP (Safe Cooperating Cyber-Physical Systems using Wireless Communication) med 29 partners från sex olika länder. Här arbetar vi bland annat med säkra, uppkopplade fordonståg. Effektiva och säkra transportsystem är en utmaning världen över, men i alla projekt som berör automatiserade fordon är såväl företag som myndigheter och lagstiftare intresserade, säger Elisabeth Uhlemann och fortsätter:
– Där har vi ett helhetsperspektiv – vi ser vad som är bra för samhället som helhet och tar inte bara fram lösningar som enbart gynnar en enskild aktör. De inbyggda systemen ska kunna agera, och lära sig. Våra forskningsresultat hjälper både lagstiftare och standardisering. De ger säkrare och miljövänligare transportsystem för alla parter.
Just denna helhetssyn, och samhällseffekt, av forskningen vid Mälardalens högskola understryker Elisabeth Uhlemann som två av lärosätets stora fördelar. Wasif Afzal instämmer:
– Samverkan med internationella företag är väldigt viktigt för oss och betyder att vår forskning och våra studenter får en smidig koppling ut till världen utanför akademien. Vi har lätt att få gästföreläsare och våra studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden. Inbyggda system och automation är något alla tittar på idag och det märks.

Mikroalgbaserad aktivslamprocess (MAAS). Algerna tar koldioxid och näringsämnen och försörjer anläggningen med syre. Processen är utvecklad vid Mälardalens högskola.
Mikroalgbaserad aktivslamprocess (MAAS). Algerna tar koldioxid och näringsämnen och försörjer anläggningen med syre. Processen är utvecklad vid Mälardalens högskola.
Nära framtid
Forskningen inom inbyggda system och framtidens energi har fokus på användbara resultat cirka tio år framåt i tiden. Men för Emma Nehrenheim och hennes ambition att utvinna näring och kraft ur avfall känns det idag allt för långt bort. Ett exempel: varje år importerar Sverige 200 000 ton kväve i form av gödsel till jordbruksprodukter. Det läcker ut i vatten och mark genom spill.
– Vi måste vända det här nu, och det inte bara i Sverige. I forskargruppen har vi en doktorand som nyligen tillbringade tid vid MIT och andra som samverkar med ett universitet i Spanien för att förnya processerna vid reningsverken och återvinna näringen istället för att läcka den till omgivningen, säger Emma och avlutar:
– På högskolan har vi forskarteam med höga ambitioner och med hjälp av alla våra internationella kontakter kan vi göra skillnad innan det är för sent.

Mälardalens högskola
• 14 000 studenter. 900 medarbetare.
• Program inom ekonomi, hälsa, teknik och utbildning.
• Internationellt framstående inom framtidens energi (Future energy) och inbyggda system (Embedded systems).
• Nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor.
• Campus i Eskilstuna och Västerås.
www.mdh.se

www.mdh.se
Horisont 2020
Mälardalens högskola medverkar i ett tiotal europeiska projekt inom EU-kommissionens forskningsprogram Horisont 2020 och har i flera fall en ledande roll i dessa, i tre fall som koordinator med övergripande ansvar för hela projektet. För MDH motsvarar EU-projekten en verksamhet på cirka 100 miljoner kronor. Total projekt­volym ligger en bra bit över 1 miljard kronor.
Publicerad: 28 juni, 2017