Ny spelplan för landets högskolor och universitet

Text: Anette Bodinger

Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Foto: Johan Olsson
– Landskapet för universitet och högskolor har förändrats; starka forsknings- och utbildningsmiljöer finns idag även på mindre högskolor och nya universitet. Nu gäller det att se och ta vara på dem som den starka resurs de är, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

KK-stiftelsen finansierar projekt inom forskning och kompetensutveckling vid Sveriges högskolor och nya universitet. Under senare år har det utvecklats en rad starka strategiska forskningsmiljöer ute i landet vilket lett till att landskapet för universitet och högskolor förändrats.
– Vi ser nu förutsättningar för en ny spelplan. Ingen kan säga att de mindre lärosätena är ointressanta och att det bara är de stora universiteten som gäller. Rent ideologiskt är det säkert många som vill se framtiden på ett sådant sätt, men då talar de faktiskt emot fakta. Högskolorna och de nya universiteten måste nu ses som den resurs de är, säger Madelene Sandström.
Exempel på områden som blivit starkare under senare år är bland annat digitalisering, big data och artificiell intelligens.
– Högskolorna och de nya universiteten har redan från början haft en dragning åt it eftersom de ofta skapades samtidigt som it-utvecklingen började ta fart. Det har gjort att de kunnat arbeta vidare och utvecklas i samklang. Dessutom har samproduktionen med företag bidragit till att det drivits fram nya områden utifrån näringslivets behov. Det tror jag är kärnan i att de lärosäten vi stöttar nu kommer ut så bra, både i relevans och kvalitet.

Nytt läge
Hon påpekar att den rådande högkonjunkturen kräver att landets lärosäten kan leverera.
– Då talar jag både om nykläckta studenter, om kompetensutveckling av redan yrkesverksamma och om forskningsmöjligheter. Allt detta finns i de lärosäten vi stödjer. Att tänka i banor om att det är de stora universiteten som ska stöttas eftersom de ska fixa biffen för framtiden, då pratar man historiskt.
Strategin för framtiden, menar hon, måste utgå från dagens situation.
– Det håller inte att hänvisa till ett gammalt dokument från 2008 och säga att ”vi fortsätter i samma riktning”. Om vi ska titta framåt måste vi utgå från nuläget och se vad landets nya branscher, nya företag, nya lärosäten och nya unga forskare innebär, både för högskolelandskapets utveckling och Sveriges förutsättningar för att stå sig i konkurrens och utveckling.

Publicerad: 26 juni, 2018