Goda samarbeten är viktiga för långsiktig forskning

Text: Sandra Ahlqvist

Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för industrin är genom fördjupade samarbeten med akademin.
En stor andel av aktörerna inom industrin har fortsatt valt att satsa på interna forskningsavdelningar, men Pontus de Laval, teknikchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt är genom fördjupade samarbeten med akademin.

Med en så bred produktportfölj som vår skulle det bli både för kostsamt och för komplext att ha sin forskning inom företaget, något som blir tydligt när man väger för- och nackdelar med att satsa på samverkan. Därför har vi valt att integrera forskningsfrågorna i vår ordinarie utvecklingsorganisation och etablera samarbeten med forskningsmiljöer på universitet och högskolor runt om i Sverige, berättar Pontus de Laval.
Han poängterar att dylika samarbeten kan bli avgörande för industrins framtida konkurrenskraft, inte minst på grund av att huvuddelen av aktörernas kompetensförsörjning kommer från universitet och högskolor.
– Samarbeten blir därmed viktiga både ur rekryterings- och ur kompetensperspektiv, men även som ett sätt att hålla koll på var forskningsfronten ligger, så att vi kan hålla oss à jour.

Driver internationella samarbeten
Saabs samarbeten med akademin omfattar både små och stora projekt inom allt från elektromagnetisk fältteori, datavetenskap, radar- och sensorverksamhet till strukturell mekanik, energiteknik och hur man kan effektivisera utvecklingen av nya stridsflygplan.
– Det bästa verktyget för samverkan är industridoktorander, något vi verkligen har tagit fasta på genom att låta vår personal ha chansen att doktorera på arbetstid. Grundregeln är att man doktorerar under omkring 80 procent av sin tid och ägnar resterande 20 procent åt ordinarie arbete för att inte tappa sina nätverk och sin koppling till verksamheten. För att ha insikt i relevanta frågeställningar är det lämpligt att ha några års erfarenhet innan man söker en sådan position.
För närvarande har Saab 36 industridoktorander runt om i Sverige. Utöver dem har försvars- och säkerhetsföretaget knutit ett dussintal adjungerade professorer till sig, vilkas arbetsfördelning är en spegling av industridoktorandernas – cirka en dag i veckan tillbringas ute i akademin och övrig tid tillbringas med aktuella utvecklingsprojekt hos Saab.
– Idag tittar vi på att etablera fler samarbeten även utanför Sverige. Det beror dels på att vi på senare år kraftigt har utökat våra affärer internationellt och dels på att det finns ett uttalat intresse för att vi ska etablera oss starkare i flera av de länder där vi har verksamhet.

Banbrytande teknologier
Såväl KTH och Chalmers som Linköpings och Lunds universitet tillhör Saabs samarbetspartner. Därutöver driver företaget också forskningsprojekt i samråd med Försvarshögskolan. Dessutom har Saab nyligen stärkt sitt redan existerande forskningssamarbete med Aaltouniversitetet i Helsingfors avseende långvarig forskning inom sensorteknik samt tecknat samarbetsavtal med Nanyang Technological University i Singapore, Asiens främsta universitet och ett av de tio bästa i världen.
– Det handlar i många fall om helt banbrytande teknologier; ett exempel är Wallenbergsstiftelsens 3 miljarder kronor stora satsning på automation och AI, som är den största forskningssatsningen i Sverige idag. Där tar vi bland annat fram demonstrations­arenor för att kunna testa den allra senaste teknologin tillsammans med forskarna. Ett annat är industriforskningscentrumet SMaRC (Swedish Maritime Robotics Centre), som finansieras av SSF och vars mål är att utveckla nästa generations undervattensrobotik.

Angeläget med långsiktighet
Saab är i dagsläget involverade i 50-60 olika forskningsprojekt, något som stöttas av såväl Saabs vd Håkan Buskhe som styrelseordförande Marcus Wallenberg. Båda uppmuntrar långsiktighet och Pontus understryker att det inte på någon nivå inom företaget finns någon upplevd konflikt mellan grundforskning och tillämpad dito.
– Vi vill och kan visa på praktisk nytta och konkreta resultat, men utan grundforskning får vi ingen tillämpad forskning. Det framförs ibland kritik mot industrins inverkan på akademin i forskningssammanhang, men vi har snarare sett att både kvaliteten och engagemanget ökar. Det borgar för fortsatt innovativ forskning, avslutar han.

Publicerad: 26 juni, 2018