Forskningsvolymerna har ökat – nu måste även kvaliteten öka

Text: Anette Bodinger, Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister.
Förra regeringen höjde forskningsanslagen med 30 procent, nuvarande regering har investerat ytterligare tre miljarder. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson konstaterar att satsningarna lett till ökade forskningsvolymer medan kvaliteten fortfarande står och stampar.

För att behålla vår framskjutna position som forsknings- och innovationsland krävs fokus på att få ut mer innovation, fler innovativa tillväxtföretag och fler jobb ur de investeringar som görs i forskning och utveckling, säger Helene Hellmark Knutsson.
Viktigt i det här sammanhanget, menar ministern, är också en större samverkan mellan forskning och högre utbildning.
– Det behövs både för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att få studenterna intresserade av en fortsatt forskarkarriär inom sitt ämne. Samverkan mellan forskning och högre utbildning är enda vägen om vi inte bara vill vara bland de länder som investerar mest, utan även bland dem som får ut mest av sin forskning.
Överlag tycker Helene Hellmark Knutsson att Sverige som forskningsnation står sig väl i en internationell jämförelse, men att konkurrensen hårdnar.
– Allt fler länder som investerar i forskning klättrar i olika rankingar, lite beroende på hur man mäter. Med tanke på att vi bara är tio miljoner invånare och ändå har så framstående forskning inom många områden och flera starka forskningsuniversitet, står vi oss än så länge bra. Men vi kan inte räkna med att vara kvar i toppen om vi inte fortsätter att utveckla och investera.

Utmaningar
Sverige står inför stora samhällsutmaningar. Här menar Helene Hellmark Knutsson att olika forskningsområden samt industri och akademi måste kraftsamla för att tillsammans med andra länder ta sig an dessa utmaningar.
– De områden vi har prioriterat i den politiska forskningspropositionen är klimatforskning, hälsoutmaningen och digitaliseringen. De är som jag ser det de största samhällsutmaningarna. Här kan Sverige ta en framskjuten position, inte minst i kraft av en lång forskningstradition inom dessa områden.
Idag disputerar ungefär var hundrade högskolestudent, cirka 3 500 per år. Det blir alltså en professor av 600 studenter. Men frågan är hur återväxten ser ut och hur den påverkas av dagens dåliga skolresultat.
– Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där vi konkurrerar med kompetens och innovation, och inte med låga löner och bristfälliga arbetsvillkor, måste hela skolsystemet leverera. Därför har vi pekat ut stärkandet av skolresultaten och ett starkt utbildningssystem som en nationell utmaning. Vi klarar inte att 15 procent av grundskoleeleverna inte når gymnasiebehörighet eller att 30 procent av gymnasieleverna hoppar av skolan.

Stärka MINT
För att komma tillrätta med dagens situation vill Helene Hellmark Knutsson att elevernas intresse för de så kallade MINT-ämnena, matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik ska väckas tidigt.
– Sverige är till stora delar ett ingenjörs­land, mycket av det som produceras är beroende av att vi har ingenjörer och teknisk forskning. Om vi inte klarar att tidigt väcka intresse för dessa ämnen och se till att både killar och tjejer väljer utbildningsområden inom MINT kommer vi på sikt att få svårt med kompetensförsörjningen till centrala delar av det vi vill vara bäst på.
För framtiden hoppas Helene Hellmark Knutsson på ett tydligt trendbrott både vad gäller skolresultat och forskningskvalitet.
– Om tio år hoppas jag att de stora satsningar som görs på utbildningssystem och forskning gett resultat i form av såväl bättre skolresultat som högre kvalitet.

Publicerad: 26 juni, 2018